Äntligen bestämde jag mig för att det var dags för att läsa Halva liv av Mats Strandberg. Jag tycker nog att jag återigen väntat alltför länge med en bok jag längtat efter att läsa, men när jag kommit en bit in i Halva liv insåg jag vilket lustigt sammanträffande det var att jag läste den just nu och inte tidigare. Men först lite om handlingen.
Jessica Wilcox är en framgångsrik sex- och samlevnadsexpert med egen TV-show, som efter en period av utbrändhet och panikångest knappt kan hantera sitt eget liv längre. Med nöd och näppe fixar hon inspelningarna av programmen. Att lämna lägenheten för andra ärenden, som att gå på pojkvännens fest till exempel, är plågsamt outhärdligt.
Så får hon plötsligt ett telefonsamtal från sin far, som berättar att farmor Viola dött och Jessica bestämmer sig för att det är en nog så god anledning att lämna stan för Skåne ett tag. Dessutom är förlusten av Viola tung, så nära sin farmor som Jessica var en gång i tiden.
Nere på gården i Skåne finns så pappan och hans hemska nya fru, farfar Billy och farmors bror Viktor, som Jessica på något vis alltid tyckt synd om eftersom hon identifierat sig med det utanförskap som hon föreställer sig att han måste haft där han hela livet levt med sin syster och hennes man.
Men av farmoderns bästa väninna får Jessica en anteckningsbok som farmodern skrivit i till Jessica, där hon berättar om sitt liv som ung och sin stora hemlighet, en hemlighet som berör hela familjen och allt Jessica håller kärt.
Samtidigt tycker sig Jessica se Jakob överallt. Jakob som hon träffade och älskade hett och som sedan försvann spårlöst när de skulle flytta ihop. Nu är det flera år sedan men hon har inte kunnat glömma Jakob. Hon längtar ständigt och ser honom i varje man. Det är som att hon varit halv sedan han försvann.
Jag är löjligt förtjust i familjehemligheter och Halva liv gör mig inte besviken. Jag tycker om Strandbergs språk och sätt att bygga upp berättelsen, även om jag måste säga att det plötsligt våldsamma slutet kändes en aningen konstruerat och onödigt. Samtidigt har jag svårt att se hur slutet skulle lösas på annat sätt. Det må alltså vara hänt, och inte gör det mig så mycket egentligen. Jag blev nog bara lite förvånad.
Vad som var så lustigt med att jag läste Halva liv just nu var att jag läste den direkt efter Supernova av Marika King. Supernova kom också ut under 2009 även om det var under våren och Halva liv kom på höstlistan.
Supernova handlar om en kvinna som blir utbränd i sista tredjedelen av boken. Halva liv handlar om en kvinna som varit utbränd. Det är som att de hakar i varandra och att Halva liv har det fokus på vad en utbrändhet gör med en människa som Supernova saknade.
Sen kommer detaljerna och det är de som jag tycker är så lustiga:
• Båda huvudpersonerna har en bästa kompis som heter Petra
• Båda har en farmor/mormor som haft klädesbutik
• Båda är arga på sina fäder för att de inte ringt under sjukskrivningen och frågat hur det var med sina döttrar.
Kanske petitesser och det låter inte så stort när jag skriver ner det så här. Men att läsa två böcker i rad som har ett underliggande tema gemensamt, hakar i varandra och har två ovanliga och en mindre ovanlig detalj gemensamt, var en underlig upplevelse. Så pass att jag började fundera på om Strandberg och King kanske kände varandra och gjort upp om detta. Dessutom kom ju Strandbergs bok ut efter Kings… Men antagligen är det bara sammanträffanden.
Det får mig också att fundera på hur det skulle bli om man medvetet gjorde ett dylikt projekt. Alltså att olika författare skrev om samma person i olika genrer och tider. Det skulle kunna vara ett intressant experiment.
Jag har inte läst något av Strandberg tidigare, men har förstått att denna är mer romanig där hans tidigare drar mer åt chicklit. Eftersom jag tyckte mycket om Halva liv ska jag alldeles snart ta tag i någon av hans tidigare titlar. Jag lovar.
330 sidor
Utgivningsår: 2009
Andra om samma: Johanna Ö på Bokhora tampades med slutet, Cathrine på Nittonde stolen hade velat halvera historien,
Författarens egen blogg.
Förlagets sida om Halva liv.
Snavade över din blogg av “misstag” och blev kvar alldeles för många timmar. Du hamnade överst i mina “Favoriter”!
Tack Gunilla! Vad glad jag blir! Och nu har jag kikat på din imponerande läslista och finfina pyssel.
Har funderat på den där Twelve Hawks… Borde nog ta och läsa honom snart.