// du läser just nu...

Deckare

Triptych av Karin Slaughter

Karin Slaughter är en författare som jag sett liksom i ögonvrån men aldrig ordentligt tittat närmare på. När det så damp ner ett exemplar av Fraktur, hennes senaste deckare på svenska, i brevlådan bestämde jag mig för att det var hög tid att titta just lite närmare på Slaughter. Men att börja med att läsa del 2 i en serie känns aldrig särskilt bra så jag kollade upp del 1, Triptych (Triptyk i svensk översättning) och det visade sig att jag redan hade den engelska utgåvan hemma i bokhyllan, ordentligt gömd bland de andra författarna på S på den nedersta hyllan.

Boken börjar med att polisen Michael Ormewood kommer till en brutal mordplats där en 40-årig prostituerad våldtagits, mördats och berövats sin tunga. Att en prostituerad hittas mördad är inget som förvånar varken Ormewood eller någon av hans kollegor, det är sånt som händer då och då. Desto mer förvånad blir Ormewood när det dyker upp en utredare från SCAT, dvs en specialavdelning inom polisen, och blandar sig i fallet.

Utredaren heter Will Trent och verkar vara en ganska jobbig typ. Beter sig konstigt, liksom överlägset, verkligen inte en typ som Ormewood gillar att ha i hasorna när han utreder ett mord. Trent kommer dessutom dragandes med ytterligare tre fall där unga flickor blivit våldtagna och fått sina tungor avbitna. Och även om Ormewood verkligen inte gillar Trent så måste han hålla med om att det nog är något som är mer lurt än vanligt med fallet han håller på med. Kanske finns det ändå ett samband.

Det märks att Slaughter är en erfaren författare. Hon bygger upp sina karaktärer så att de verkligen blir intressanta och berör mig. Och utan att avslöja för mycket, eftersom detta är en stor del av själva boken, så lyckas hon lura mig totalt, så totalt att jag länge har svårt att acceptera den vändning som boken har tagit. Det är fascinerande bra, och för all del respektlöst, gjort.

Blodigt värre är det för all del. Slaughter skräder inte orden när det kommer till blodighet och skador, så oavsett om hennes efternamn är taget eller äkta så är det synnerligen passande. Vissa tycker tydligen att det är för mycket blod men jag tycker att det är skönt med variation, ibland blodigt, ibland oblodigt à la pusseldeckare.

Så här efteråt känns Triptych lite som en dussindeckare, bra förvisso men ändå dussin. Samtidigt måste jag säga att det verkligen var spännande under läsningens gång och när boken var slut ville mitt huvud inte riktigt acceptera att läsningen var över, och det är ju också ett betyg i sig. Och jag ser fram emot att inom bara en liten vecka eller så påbörja läsningen av Faktur. Så mycket bättre kan det inte bli.

453 sidor
Utgivningsår USA: 2006
Serie: Will Trent bok 1
Förlag: Century

Andra om samma: Mi på Deckarhuset har svårt att släppa den,

Boken finns även på svenska med titeln Triptyk, utgiven av Telegram förlag och översatt av Jan Risheden.

Åsikter

En kommentar på “Triptych av Karin Slaughter”

  1. [...] Slaughter, den andra boken om den dyslektiske polisen Will Trent. I den första boken i serien, Triptyk/Triptych, visste man inte från början att det var Trent som var den man skulle heja på, utan man hejade [...]

    Posted by Boktoka | Fraktur av Karin Slaughter | 12 April, 2011, 07:41

Skriv en kommentar