Betyg 4, Sorgligt, Ungdom, Vanlig roman

Innan jag dör av Jenny Downham

Jag är glad att jag läste ut Innan jag dör av Jenny Downham alldeles nyss här hemma. Idogt tunnelbaneåkande idag har gett mig många läsminuter men tack och lov att jag bestämde mig för att läsa de sista 50 sidorna ur andra kollektivtrafikanters åsyn. För vad jag har gråtit. Jag har hulkat och mascaran har sprutat. Det är inte ofta det händer ett förhärdat boktokehjärta som detta. Men nu har det alltså hänt.

Det handlar om Tessa som är 16 år och har haft leukemi sedan hon var tretton. Nu när det börjar närma sig slutet börjar hon inse vad mycket det är hon kommer att missa. Sex, pojkvänner, ja du kan tänka dig, och hon gör upp en lista över saker hon vill göra innan hon dör.

Och någonstans får Downham till det. Det känns ganska trovärdigt och ingen är så där helylle att han eller hon inte samtidigt är lite skabbig någonstans, kanske med undantag av Adam, men det är å andra sidan hans roll i den här pjäsen. Tessa själv är inte helt sympatisk alla gånger, går totalt upp i sitt eget döende och ser inte att bästa kompisen inte mår bra alls och utnyttjar sin snälla pappa så att hon skäms efteråt. Porträttet av mamman är också ganska intressant, komplicerad karaktär liksom.

Men är det här en ungdomsbok eller en vuxenbok? Pocketomslaget signalerar både och. Texten också medan handlingen är ungdomsfokuserad. Men det är skönt när jag inser att jag ganska direkt släpper den frågan, för det spelar faktiskt ingen roll. Det är en bra bok om att förlora någon, och om att livet går vidare även om människor, som borde fått leva längre, dör.

Det är kort och gott en bra bok.

Ps. den får mig att tänka på Flickan från ovan av Alice Sebold. Lite samma stämning på något vis.

305 sidor
Utgivningsår England: 2007
Utgivningsår Sverige: 2008
Originaltitel: Before I Die
Översättning: Helena Ridelberg

© 2009 Boktoka.