Betyg 4, Ovanlig roman

Swede av Pauline Wolff

Bland det bästa som finns är att bli överraskad av en bok. Att knappt ha hört någonting, få en bok i sin hand och finna att det är en liten pärla. Så var det med Swede av Pauline Wolff för mig, plus det faktum att jag inte var särdeles sugen på att läsa den egentligen. Det gjorde ju att jag blev än gladare när jag började läsa. (Tack läsecirkel 2! Utan er – ingen Swede.)

Bokens handling utspelar sig i 1800-talets nybyggaramerika och kretsar kring Jan Anderson, allmänt kallad Swede, en svenskättling som i unga år skaffade sig både hästar och kapital, men inte alltid på helt trevliga sätt. Nu är han ryktbar för sin envishet och förmåga som prisjägare och en levande legend som männen gärna ser sina döttrar bortgift med.

Swede för aldrig ordet själv, utan man för följa honom genom andras ögon och hågkomster. Hans syster som väntar på att Jan ska komma tillbaka och hälsa på henne och Jans son som han en dag lämnade över i hennes armar innan han red vidare; den unge pojken som får chansen att vara Swedes vapendragare när den förre blev skadad; den unga kvinnan som uppvaktas av Swede med smycken och kurtis; de tre systrarna som en gång förlorade allt de hade på grund av Swede och vars högsta önskan nu är att se till att Swede förlorar allt.

Det är framför allt tre saker som jag verkligen gillar med Swede. Det första är språket som i brödtext är snyggt tankeimiterande och som i repliker känns genuint trots implicit översättning från amerikanskan men även då de yttras på svenska med amerikanska inslag.

Det andra är att det goda och det onda inte är absoluta motsatser eller utesluter varandra. De allra flesta människor är lite både och, så även i Swede, som ändå måste sägas tillhöra en genre som skulle kunna kallas westernroman, där den goda brukar vara helylle och den onde superskurk. Jag gillade helt enkelt den mänskliga fulheten och godheten.

Det tredje som jag föll för är att texten så självklart förflyttar mig till 1800-talets nybyggaramerika. Inte en sekund tvivlar jag på var jag är, eller ifrågasätter. Jag kan bara säga att jag tycker att Pauline Wolff har gjort det mycket bra. Nu ska jag ut och rekommendera den!

255 sidor
Utgivningsår: 2009

© 2009 Boktoka.