// Nyheter hösten 2010 : Vuxen

Mina längt och tråningar från höstens vuxenutgivning finner du här. Och det kan vem som helst se att jag enbart får läsa nyheter om jag ska hinna läsa alla dessa böcker när de kommer i höst. Men längta och trängta får man väl göra även om det är stört omöjligt att hinna läsa allt?

Vanliga romaner liksom:

Eller vanlig och vanlig. Tim Davys romaner tillhör nog det ovanligare slaget. Och jag vill inte heller sätta dem bland deckare för jag tycker att de är mer romaner än deckare när det kommer till kritan. Och jag hade inte längre vågat hoppas men det kommer faktiskt ut en tredje del till hösten och den ska ha titeln Tourquai. Jag längtar mig besatt efter den här, men omslaget! Snälla gör något åt omslaget! (Albert Bonniers)

Karin Alvtegens psykologiska spänningsromaner som alla började på S tröttnade jag på efter ett tag. Men en vanlig roman av samma författare skulle jag absolut kunna tänka mig. Brombergs ger ut den och titeln är En sannolik historia. Ett gift par bryter upp för att förverkliga drömmen om att driva hotell i Norrland, men strax knakar äktenskapet i fogarna och var står de då när de redan övergivit allt? (Brombergs)

Barbara Voors är en lågmäld favorit hos mig. Nu kommer hon med romanen Fantomsmärtor som handlar om beslutet att behålla ett barn eller inte. Om inte så får det mig att vilja läsa något mer ur hennes produktion. Jag gillar henne ju. (Albert Bonniers)

Inte ser han så rolig ut Ian McEwan men nu har jag läst på så många ställen att Solar eller Hetta som den svenska titeln lyder, är en riktigt rolig roman. Det ser den sannerligen inte ut som, men okej, jag är nyfiken nu. Bring it on. Och (Brombergs)

Bitterfittan av Maria Sveland hade både titel och innehåll som drog diskussioner till sig. Nu kommer hon äntligen med sin uppföljare som heter Att springa, och det handlar om detta att bli vuxen. Kanske inte så originellt men hallå det är Sveland som skriver. Nog kommer jag att läsa! (Norstedts)

I tomrummet efter Twilight ser jag verkligen fram emot Danielle Trussonis Angelologi : Änglarnas tecken. Det handlar om änglar på jorden helt enkelt och jag har hört att det är bra! (Damm)

Superpeppad är jag sannerligen, och kan man vara något annat efter all uppmärksamhet och Lindbäckskans hyllningar? Karl Ove Knausgårds självbiografiska Min kamp del 1 kommer äntligen på svenska. (Norstedts)

Jag läste och gillade krönikesamlingen Varför har inte alla bibliotekarier skinnbyxor av Christer Hermansson, men har inte läst hans roman Ich bin ein Bibliothekar! Nu kommer en fortsättning på den som heter Kulturchefen. Antagligen innebär det att det är dags att läsa båda. (Tusculum)

I ärlighetens namn som har jag ännu inte kommit mig för att läsa varken Syster eller Hennes mjukaste röst. Ännu. Men fascinationen efter Gregorius släpper inte och jag läser nyfiket om Bengt Ohlssons nya roman Kolka. Kanske är det dags att läsa ikapp nu. Men omslaget! Snälla gör om. (Albert Bonniers)

Jag tror att det är en roman men omslaget skulle lika gärna kunna vara för en bakbok. Agnès Desarthes Ät mig har ett omslag som lockar och en fransk tidning lär ha skrivit att det är en bok som är bättre än antidepressiv medicin. En sån bok behöver man sannerligen då och då. (Sekwa)

När jag var i New York i våras fastnade jag för omslaget och köpte på grund av det Ilustrado av Miguel Syjuco. Prisbelönt, spännande och ett försvunnet manuskript verkade lovande. Nu kommer den ut på svenska och jag ska verkligen ta tag i att läsa min engelska innan dess. (Natur & Kultur)

Oj! Nu kommer uppföljaren till Släktet av Guillermo del Toro och Chuck Hogan; Förgörelsen. Läsa eller inte läsa? Jag tror läsa. Sen är det bara att vänta på del 3. (Bra Böcker)

Kriminalromaner:

Denise Rudberg har jag inte läst något av på ett tag, men nu tänker hon prova på att skriva deckare. Hon lämnar dock inte de eleganta salongerna på Östermalm utan hennes detektiv är en åklagarsekreterare. Ett litet snedsprång heter boken och Elegant crime kallas visst detta och det låter ju passande. (Norstedts)

Askungar av Kristina Ohlsson har jag hört mest gott om. Nu kommer uppföljaren Tusenskönor. Dags att ta tag i den första så att jag är ikapp när den 18e augusti kommer. (Piratförlaget)

Boken har inte kommit ut ännu på långa vägar, men jag har redan hört från flera håll att Hjort & Rosenfeldts deckardebut Det fördolda är grym. Den förhandspeppen kan få vilken deckarfantast som helst att gå i taket. Nu väntar jag bara. (Norstedts)

Jag är väldigt förtjust i tanken på romaner som utspelar sig i förlagsvärlden och nu kommer Björn Larsson med Döda poeter skriver inte kriminalromaner. Litterär kriminalroman kallas den och det låter ju perfekt må jag säga. (Norstedts)

Systrarna Träff/Grebes debutdeckare tyckte jag var en riktigt bra debut. Nu ska det bli spännande att se hur uppföljaren ter sig. Bittrare än döden heter den och har ett omslag som går i samma stil som det förra. Snyggt! (Wahlström & Widstrand)

Efter de senaste deckarna av Indridason jag läst, så har jag tänkt att nu räcker det. Sen har jag börjat längta efter en till, bara en till. Och nu kommer det en till och visst kommer jag att läsa. Jag måste ju få se om vi får veta något om brodern som försvann. Mörka strömmar heter boken och den kommer i september. (Norstedts)

Facklitteratur:

Inte längtar jag till julen än, men Josefin Ekmans Julpyssel de luxe vet jag att jag trånande kommer att sukta efter när det närmar sig. Inte det vanliga apelsiner i nejlika utlovas, utan något extra. Jag vill ha något extra, när jag väl vill ha jul. (Parasoll)

Som inbiten släktforskare (tiden! Det hänger ju på tiden!) med anfäder i Dalby i Skåne blir jag så klart intresserad när jag ser boken Dalby kyrka : Om en plats i historien av Anita Larsson. 950 år sedan Heligakorskyrkan grundlades. Stendött? Icke! (Historiska media)

Memoarer/Biografier:

Siwan har länge varit en av mina favoriter. Underbart klämkäcka visor med dubbla lager i texterna. Självbiografin Tunna skivor av mig är jag så klart väldigt nyfiken på. Jag läser inte så mycket självbiografier men den här verkar vara ett måste. (Norstedts)

Morgan Alling verkar vara en skojig kille men det är förstås bara en liten del av sanningen. Hans barndom var allt annat än lätt och det berättar han om i Kriget är slut. Jag blir väldigt sugen på att läsa måste jag säga. Och karln är ju vacker på omslaget! (Forum)